Time for confession
Här om veckan så missade jag att gratta en viss person på dess födelsedag.
Vem var då den stackars bortglömda? Jo min egen mamma!
Fy så jag skämdes när jag fick ett sms av min syster
som insett att vi glömt bort dagen D.
Jisses! Hur gick det till?
Ångest, ångest, ångest.
Det var bara å krypa till korset å erkänna sitt misstag,
gratta och fråga om hon ville säga upp sig som mamma nu?
Det ville hon inte, hon älskar mig alltid och förevigt som hon så fint
gav till svar
♥
och jag henne! Även om hon skulle glömma min födelsedag!
Vilket är mer omöjligt då jag fortfarande påminner alla i min
omgivning om kalas, tårta, önskelista m.m.
;p
Tyvärr så kan man tycka att man borde lära sig av sina misstag,
det här var dock inte första gången jag missa en födelsedag som
jag verkligen borde hålla koll på!
För x antal år sedan glömde vi bort pappas dag.
Så himla lågt!
Men nu är det iallafall utjämnat, rättvist på ett orättvist sätt.
Mamma och pappa, jag älskar er mer än massor. förlåt!
(btw så fyllde min blogg 1år häromdagen, vilket jag såklart hade noll koll på)
Kommentarer
Trackback
