LOUISE om allt och inget

Jag älskar att fylla år och hade gladeligen gjort det oftare om det inte innebar att man också åldrades. Det sistnämnda väljer jag dock att blunda för. När jag fyller år så ska det firas. Fler dagar än en så mjölkar jag det. Det kan heta "för jag fyller år den här veckan" om jag vill ha något speciellt till middag, för att nämna ett exempel. Just i år så råkar jag även fylla år under påsken. Så fort jag insåg det faktumet så började jag spåna på vilken tårta som skulle bakas. En påskig sådan såklart. Men fågelbo och påskliljor gjorda av sötsaker som garnityr. Den skulle slå alla med häpnad och jag skulle såklart bli extremt hyllad då ingen vågar göra annat på min dag. Inte nog med det så skulle jag för första gången få firas med min bebis och systers bebis. Så himla mysigt. Familjen har växt. Att jag dessutom inte sett mitt systerbarn mer än en gång då jag vart sjuk spädde såklart på längtan till detta kalas. Men nej nej vi snyter oss fortfarande någon gång då och då plus att vår lilla börjat snora. Skulle inte förlåta mig själv om lilla nyfödingen blev sjuker så nu är allt inställt. Så jävla tråkigt. Är lika upprörd som om jag vore 7år och tvingats avboka clown, marängswiss, saft med färgglada sugrör och ballonger med glada gubbar på. Skulle lätt kunna gråta en skvätt. Utan att överdriva. Fånigt, jag vet!! 
Tänker tröstäta ur det här megastor påskägget tills jag känner för att spy