LOUISE om allt och inget

Ville matcha liten med pappan nu i vår och köpa vita Nike air Max även till Filip. Men nä serru det gick inte alls. Ena storleken var 13,8 i innermått (för litet) och gick man upp till nästa storlek så var innermåttet 15 nånting (för stort). Pyttsan! Lagom surt. 

Igår var det inte bara fredag den trettonde utan även min blivandes födelsedag. Jag borde ju förstått att min tidsplan skulle gå åt skogen med tanke på hur vidskeplig jag ändå är. Hade planerat att shoppa en present lite kvickt på min lunch. Så blev det inte och ingen lunch heller för den delen. Den sopan som har lagt schemat på jobbet har minst sagt underskattat fredagarna. Den sopan är för er som inte vet jag själv, annars hade jag inte vågat nämna denne på detta vis. Nåväl tiden fanns helt enkelt inte till pinsamt nog. Men mellan alla mina jobbtankar och annat brus i skallen så hann jag ändå knåpa ihop ett skapligt rim. 

Vilade häromdagen ögonen på den tjusigaste skal overallen jag skådat. Så fanns den bara upp till storlek 86. Buhuuuu, den sorgen alltså! Liten som hade vart så rivig i den :( men men är man "lite rultig" som farmor så fint uttryckte det, så behövs nog en 92 nu i vår. Suck. Ni som har barn i storleken mindre kan ju skynda och fynda denna på Lindex.

Bussarna är jämt sena och kommer dom i Tid för omväxlings skyll så går dom uppenbarligen sönder. Sen blir jag såklart åksjuk nästan varje skumpig färd. Fy vad jag hatar vintern. Har dessutom lyckats slarva bort min mössa. Skulle köpt en ny innan jobbet idag. Men det hann jag inte då bussen braka ihop så jag fick vänta på nästa. Suck å pust. Vår nu tack. 

Usch vad jag inte är en vinter person. Det är oframkomligt. Cykeln får stå och jag måste passa busstider för att slippa bryta lårbens halsen. Bil är inte ett alternativ när man jobbar mitt i stan. Finns sällan lediga parkerings platser och finns det så kostar det fånigt mycket.. Å det eviga bylsandet med kläder. Mig själv kan jag väl klä utan att sucka. Men lilleman? Det är allt och lite till som ska bylsas på. Lager på lager. Vantar som vill fly lika mycket som en livstids dömd fånge. Skor som ska bökas på fötter som fortfarande påminner mer om en knölpotatis än en fot. Å när man väl är ute med liten så är det mest åka vagn som gäller då dom små ostadiga benen inte riktigt behärskar högar med snö ännu. Nä Pyttsan å jämmer å elände. Kan det bli vår nu då. 

Då var hindersmässan över för den här gången. Det har som vanligt inneburit full rulle på jobbet då vår coffeshop ligger så lägligt, precis på Stortorget. Jag älskar mitt jobb och mitt gäng. Det har gått så himla bra för oss och dagarna har bara flugit förbi. Kanonkul! Men hann även ta en liten stros på mässan på min lediga tid med lilleman, moster, kusin och mormor. I år köpte jag för en gångs skull inte enbart godis. Utan det blev även en mössa (inte den snyggaste men kändes på något vis som ett måste då det är en riktig klassiker) till Filip och ett par ullsulor till mig. Mormor köpte även en ballong till Filip, vilket redan har hunnit blivit tradition. Mysigt och såååå uppskattat. Han har ränt runt med den här hemma i högsta hugg. Lilla ballong fantasten. Den här gången lyckades jag även lokalisera den helt klart godaste nougaten jag någonsin ätit. Hos mariannelunds karamellkokeri. Det kommer bli min tradition, att handla av dom kommande år. 

Igår tappa jag min mobil. SMACK lät det precis som alla övriga triljoner gånger jag tappat den. Nu var det dock utomhus i minusgrader rakt ner på isgatan. Den här gången höll den inte. Jag som vart lagom mallig att ingen av mina Iphones har någonsin spruckit. Na na naaaa tji fick jag. Inte blev det en liten spricka heller utan såpass att man knappt kan se skärmen. Det stack upp skärvor här och var och när jag försökte prata i den så tror jag dessutom att jag fick små stötar från min numera sargade lur. Pyttsan, vad jobbigt. Det var bara att rota fram min gamla Iphone 3. Min älskade sambo tog tag i att fixa en sim adapter, kontakta tele2, fixa fram kvitto och i sin tur ringa försäkringsbolaget. Sånt där som jag får rysningar av bara tanken att orka ta tag i. Han är bäst han.  Tydligen så fyller min 4a 1år i mars. Så tur att den braka sönder nu och inte sen, då värdet tydligen sjunker likt en halt häst efter året. Nåväl. Hittade lite kort på denna egentligen pensionerade telefon. 






Mammas lilla! Så liten han var. Hjälp vad det första året gick fort. 

Funderade ett svagt ögonblick på att skippa gran här hemma i år, då chansen att vår lilla ettåring inte kan låta bli den känns ganska överhängande. Men näää klart vi ska ha en gran. Blev en tur till blomsterlandet där vi hittade en fin fin kungsgran och en vit julstjärna. 

Länge har jag haft svårt att ge en bra beskrivning på mitt drömhår när jag gått till frisören, och har inte riktigt lyckats sätta ord på det. Mörk botten, ljusa längder. En naturlig ombré har jag bett om. Men det har ett ord. Bayalage. Idag var jag hos min favorit frisör för sista gången på ett bra tag. Hon ska nämligen vara mammaledig, är SÅ glad för deras skull! Synd för mitt hår bara haha Men hur som så är jag helnöjd med resultatet så nu har jag fotat så jag kan visa nästa frisör vad jag vill ha när det är dags igen! Kanske skulle ta något sluta växa piller så det håller sig såhär tjusigt tills hon är tillbaka istället för att riskera att någon annan klantar till det. Närå skoja bara men jag är så nöjd.

Igår var det fest. En lyckad sådan. Först bjöds vi på kalasmat i form av snittar och paj av min kollega Matilda som fått ta över min Coffeshop i Marieberg. Har äntligen bestämt mig för att bara behålla shopen på köpmangatan nu. Känns rätt. Vill jobba 80% ett tag framöver för att Filip ska slippa gå så långa dagar på dagis och då känns två shopar lite för meckigt att hinna med. Som alltid när man har trevligt på fest så flyger timmarna förbi. Vi glömde bort tiden totalt och trodde vi hade sumpat vår bordsbokning på loungen när vi dök upp drygt en timme sena. Fast vi hade tur och det fanns en stor soffgrupp ledig när vi kom dit runt elva tiden. Sen gick vi till Ritz och dansade sista timman. Hade verkligen superduper skoj. 

Idag har vi vart på lussefirande på Filips förskola. Han klädde upp sig i tomtekostym och packade med sig matsäck i sin lilla rygga och så var vi iväg. Bidrog väl inte särskilt mycket till sången men satt snällt och lät de övriga stå för skönsången. Sen var det fika, vilket var dagens höjdpunkt. Mellismuffins, clementin och pepparkaka som han tydligen bakat alldeles själv veckan innan på förskolan. Jag tvivlar lite på den infon men lät han tro att jag köpte den vita lögnen. Efter fikat så röjde han runt ett tag tills tråkmorsan tyckte det var dags att gå hem. Då blev tomten lite tvär men däckade sen gott i vagnen påväg hem. 

Naken. Ofullständig. Sorglig. Kal. Vad skulle jag göra utan min mamma? Vår lilla familj var nämligen på mossjakt idag eftersom det var hög tid att fixa iordning adventsljusstaken såhär dagen till ära. Första ljuset skulle tändas till adventsfikat i eftermiddag då mamma, pappa och syster med familj skulle komma på besök. Men vi gick bet på mossan. Typiskt att man ska vara ute i sista sekund. Messade syster och bad henne kika in i en blomsteraffär om dom passerade någon påväg hit. Men dom skulle dessvärre åka bil och inte rulla vagn. Men då kom jag och tänka på mamma som ofta tar i lite i överkant när hon handlar förbrukningsvaror och dylikt. Typ som mossa hoppades jag. Tji fick jag. Men snäll som hon är så tog hon en omväg för adventsfridens skull. Underbar hon är. Fick dessutom en hyacint som jag ska sniffa på fler gånger än normalt. Jag älskar julen och allt som hörtill (minus sill, grisfötter, lutfisk och annat mindre ätbart). 



Lägg märke till mossan som liksom

I år slipper vi smaska på såndär trälig mindre god kalenderchoklad för traditionens skull. Ni vet vilken jag menar? Den som smakar som 3,90kr/hg från någon tobaksaffär där lösviktsgodiset är minst sagt lågprioriterat. Där hälften av godiset är stenhårt. Medans resterande är galet färgglatt och fullproppat med konstigheter så det aldrig kan bli hårt som dessutom smakar nagellack? Där finns även x antal olika choklad varianter som alla smakar sådär fruktansvärt billigt. Men i år så har vi tur, vi kommer springa mot våra chokladkalendrar det första vi gör på morgonen. Precis sådär som man gjorde som liten. För i år köpte Filip varsin chokladkalender till mamman och pappan. Den ena med kinder choklad och den andra från Lindor. Smart grabb det där. Han kom ihåg att han blivit lovad en egen nästa år och vill nu gardera upp sig själv så han slipper ful chokladen då. Han är inte dum han. Dessutom hoppas han på en extra julklapp för besväret. 

En ettåring med vilja av stål. Vill klara allt själv men kunskapen brister. Raseriutbrotten är täta nu. Men du lär dig snart. Allt du vill klara av är på andra sidan berget. Det är jobbigt att klättra över, det förstår jag. Kommer alltid finnas här och coacha och sträcka ut en hand. Just nu vill du inte ta den handen men heller inte stå utan den. Inget duger. Tror du vill gå men inte vågar. Du skulle behöva sova om nätterna för att orka med. Men vill inte sövas men lyckas inte somna själv. Det är en kamp. Inatt tog det 3h innan ögonlocken tillslut föll ihop igen efter att du vaknat vid 2 snåret. Det var efter mycket bök och stök som du tillsist somnade med ett flin bakom nappen när jag nynnade på Det vackraste jag vet. Du vart så rofylld helt plötsligt och jag som längtat så efter att du skulle somna ville inte längre lägga dig ifrån mig. Det vackraste jag vet, är att se dig när du sover. Då råder stilla frid och jag glömmer både rum och tid. Du ligger här bredvid och jag känner hur du andas... Min fina fina gosse. 
Syns nästan på dig att natten var en prövning även för dig mitt hjärta.

Känns som om varenda kotte är förkyld just nu. Det snoras nå brutalt kan jag tycka. En kopp te kan göra gott för en stackars hals i förkylningstider. Dessa är dessutom galet goda. Sådär supersliskiga som jag vill ha dom. Något jag aldrig förstått mig på är folk som dricker citron te (det stör mig av outgrundlig anledning) men ingefärs te tar ändå priset. Urk WHY liksom? 
Men dessa är något att hänga i granen!!! Om ni ska på något julklappsbyte där summan är sådär svårt liten så köp någon av dessa! Eller om ni ska göra en såndär adventskalender med ett paket varje dag så köp några olika så har ni ett gäng dagar avklarade. Tipselitips 

Idag firade liten sin pappa med ett oinslaget paket som pappsen själv var med när det inhandlades. Så kan det gå när man är ute i sista sekund. Det blev en tröja, klassiskt och kan knappast kallas genomtänkt och personligt. Men vad sjutton kan man kräva av en ettåring haha. Nåväl dagen flöt på och pappa Daniel fikade hos sin far. Lillen fick haka på och besöka morfarn. Även han fick en tröja. Den här familjens fantasi var väl knappast den bästa i år. Kusin Casper hade nämligen köpt detsamma till sin pappa. Nåväl alla var glada för sina plagg så det vart tummen upp på samtliga håll. Tog en sväng till Ica och handlade lite smått inför kvällens middag. Filip fick en ny chans att välja ut en present. Denna från ICAs godishylla. Valet föll på en skumtomte. Generösa lilla gosse där slog du på stort, eller inte. Tur att hans mamma hjälpte till och kompenserade lite med kvällsmaten. Ryggbiff, klyftpotatis, champinjonsås och fetasallad. 

Oftast gör han inget väsen av sig alls den där kusinen vid namn Capser. Filip brukar inte ens se honom som något hinder, ligger han i vägen så kryper han rakt över utan att ens reflektera över att högen kanske var något levande. Men idag så ryckte den där lille honom i håret OCH försökte dessutom sno hans mellis muffins. Det fick han betala tillbaka med två kläm smoothies. Fred. 

Det bådar gott (tar i trä). Idag sken den lilla trötta upp som en sol imorse när vi öppnade dörren till föris. Skulle sätta ner honom lite snabbt för att först ta av min och sedan hans jacka i hallen. Men tji fick jag som inte tänkte tvärtom för det var brååååååådis! Kravlade in snabbt som blixten på rätt avdelning med både jacka och mössa. 
En bild säger mer än tusen ord och här bjuder vi på två som sammanfattar dagens känslor på föris. Dag tre på inskolningen var lyckad. Inte en enda ledsen min. Verkar som om han trivs.