Lyckotårar

Idag hade vi ett möte på kirurgiska avdelningen inför Filips inplanerade ljumskbråckoperation. Tanken var antagligen att förbereda oss inför opererationen och berätta allt om alla detaljer inför under och efteråt. Men då han inte haft besvär med detta sen vi sökte för det i december så bad jag läkaren att göra en undersökning. Ni kan kanske tänka er hur lycklig jag blev när han sa att han inte kunde känna någon utbuktning i ljumsken och att allt såg bra ut. Han hade en "gång" eller vad man ska kalla det som kan leda till bråck problem senare i livet. Men tills den dagen kommer (om den gör det) så ska vi söka vård då. Så just nu läggs den planerade operationen på is. Min underbara syster var med som moraliskt stöd. Så när vi kom ut från undersökningsrummet till min syster i väntrummet så sa jag högt "Filip ska inte opereras" och då föll glädjetårarna. Det var som om polletten föll ner när jag sa orden själv. Sådan enorm lättnad. Har vart så sjukt stressad inför detta så det är en enorm sten som lyfts från mitt bröst idag. 


Firade direkt med varsin sjukligt smörig biskvi och kaffe i sjukhus cafeterian. Filip mumsade glatt på en ostsmörgås och en banan. Han var på sjukt bra humör och skrattade högt medans han lekte indianen under vår fikastund, nästan så man kunde tro att han visste vad som precis blev inställt. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0