Från min alla hjärtans dag bukett

Några blommor överlevde längre än andra ur min stora fina bukett jag fick den 14e. Idag plockade jag ur de sista överlevarna och placerade i mindre vaser. En i badrummet och en i köket. Blommor gör en lycklig. Lite sugen på att köra lite pasteller som färgtema till vårt bröllop. Måste överläggas med min blivande asap. 










Ingen 20-tals villa men bra ändå

I måndags ringde vi som tokar och lyckades tillslut komma fram till mäklaren för att boka en nyproduktion som beräknas vara färdig första kvartalet 2016. Har i efterhand fått veta att samtliga lägenheter blev bokade innan klockan slog 11. Så det känns som en bra investering. Kommer nog inte vara några problem att sälja med vinst den dagen vi hittar huset med stort H. Vi har letat hus ett tag nu men känt oss ganska begränsade då pengarna inte riktigt räckt hela vägen till drömkåken. Så för att få pengarna att växa lite snabbare än genom att enbart spara, så valde vi nu att investera i en lägenhet istället. Månadskostnaden blir inte högre än det vi i dagsläget lägger på i våran hyresrätt. Lägenheten vi kommer flytta in i ligger i samma område som vi bor i idag vilket innebär att Filip kan gå kvar på samma dagis som idag vilket är ett stort plus. Dessutom känns det härligt att slippa trampa runt på fula plastmattor och all annan halvdan inredning som vi faktiskt inte valt själva. Längtar så tills det är dags för tillval! Den här lägenheten tänker vi minsann inreda ordentligt. I hyresrätt har det alltid känts lite lönlöst då man inte vet hur länge man kommer bo kvar och dessutom inte gärna vill spendera några högre summor på tapeter, golv osv. 




Hur typiskt

Ville matcha liten med pappan nu i vår och köpa vita Nike air Max även till Filip. Men nä serru det gick inte alls. Ena storleken var 13,8 i innermått (för litet) och gick man upp till nästa storlek så var innermåttet 15 nånting (för stort). Pyttsan! Lagom surt. 




Inte direkt så att man vinner pris för årets flickvän.

Igår var det inte bara fredag den trettonde utan även min blivandes födelsedag. Jag borde ju förstått att min tidsplan skulle gå åt skogen med tanke på hur vidskeplig jag ändå är. Hade planerat att shoppa en present lite kvickt på min lunch. Så blev det inte och ingen lunch heller för den delen. Den sopan som har lagt schemat på jobbet har minst sagt underskattat fredagarna. Den sopan är för er som inte vet jag själv, annars hade jag inte vågat nämna denne på detta vis. Nåväl tiden fanns helt enkelt inte till pinsamt nog. Men mellan alla mina jobbtankar och annat brus i skallen så hann jag ändå knåpa ihop ett skapligt rim. 

Nu när det snart vankas vår, ville vi köpa dig ett nytt fodral till dina tår.
Tänkte egentligen vara lite busiga och efter eget tycke köpa ett par tjusiga.
Skulle fixat detta på min rast,
men jobbet höll mig fast.
Så nu får du helt själv välja 
Utefter vad butikerna har att sälja

Ganska nöjd med mitt lilla rim trots allt. Som knåpades ner på ett kort som efter jobbet köptes tillsammans med födelsedagsbarnet i mataffären. Samtidigt som kvällens middag inhandlades. Hur som så fick han åtminstone välja mat. Jag smög även ner en ask jordgubbar och lite annat gott gott som kompensation för uteblivet paket dagen till ära.



Godkänt men långt ifrån några pluspoäng denna födelsedag. 
Hur som så blev det iallafall ett par vita Nike air Max inhandlade till mitt lilla lammkött idag. Mission completed. Pjuh! 




Får krympa liten i 90 grader

Vilade häromdagen ögonen på den tjusigaste skal overallen jag skådat. Så fanns den bara upp till storlek 86. Buhuuuu, den sorgen alltså! Liten som hade vart så rivig i den :( men men är man "lite rultig" som farmor så fint uttryckte det, så behövs nog en 92 nu i vår. Suck. Ni som har barn i storleken mindre kan ju skynda och fynda denna på Lindex.




Till råga på allt

Bussarna är jämt sena och kommer dom i Tid för omväxlings skyll så går dom uppenbarligen sönder. Sen blir jag såklart åksjuk nästan varje skumpig färd. Fy vad jag hatar vintern. Har dessutom lyckats slarva bort min mössa. Skulle köpt en ny innan jobbet idag. Men det hann jag inte då bussen braka ihop så jag fick vänta på nästa. Suck å pust. Vår nu tack. 

Tråkiga fina gnistrande frusna vinter

Usch vad jag inte är en vinter person. Det är oframkomligt. Cykeln får stå och jag måste passa busstider för att slippa bryta lårbens halsen. Bil är inte ett alternativ när man jobbar mitt i stan. Finns sällan lediga parkerings platser och finns det så kostar det fånigt mycket.. Å det eviga bylsandet med kläder. Mig själv kan jag väl klä utan att sucka. Men lilleman? Det är allt och lite till som ska bylsas på. Lager på lager. Vantar som vill fly lika mycket som en livstids dömd fånge. Skor som ska bökas på fötter som fortfarande påminner mer om en knölpotatis än en fot. Å när man väl är ute med liten så är det mest åka vagn som gäller då dom små ostadiga benen inte riktigt behärskar högar med snö ännu. Nä Pyttsan å jämmer å elände. Kan det bli vår nu då. 




Mariannelunds karamellkokeri

Då var hindersmässan över för den här gången. Det har som vanligt inneburit full rulle på jobbet då vår coffeshop ligger så lägligt, precis på Stortorget. Jag älskar mitt jobb och mitt gäng. Det har gått så himla bra för oss och dagarna har bara flugit förbi. Kanonkul! Men hann även ta en liten stros på mässan på min lediga tid med lilleman, moster, kusin och mormor. I år köpte jag för en gångs skull inte enbart godis. Utan det blev även en mössa (inte den snyggaste men kändes på något vis som ett måste då det är en riktig klassiker) till Filip och ett par ullsulor till mig. Mormor köpte även en ballong till Filip, vilket redan har hunnit blivit tradition. Mysigt och såååå uppskattat. Han har ränt runt med den här hemma i högsta hugg. Lilla ballong fantasten. Den här gången lyckades jag även lokalisera den helt klart godaste nougaten jag någonsin ätit. Hos mariannelunds karamellkokeri. Det kommer bli min tradition, att handla av dom kommande år. 







Tur i oturen

Igår tappa jag min mobil. SMACK lät det precis som alla övriga triljoner gånger jag tappat den. Nu var det dock utomhus i minusgrader rakt ner på isgatan. Den här gången höll den inte. Jag som vart lagom mallig att ingen av mina Iphones har någonsin spruckit. Na na naaaa tji fick jag. Inte blev det en liten spricka heller utan såpass att man knappt kan se skärmen. Det stack upp skärvor här och var och när jag försökte prata i den så tror jag dessutom att jag fick små stötar från min numera sargade lur. Pyttsan, vad jobbigt. Det var bara att rota fram min gamla Iphone 3. Min älskade sambo tog tag i att fixa en sim adapter, kontakta tele2, fixa fram kvitto och i sin tur ringa försäkringsbolaget. Sånt där som jag får rysningar av bara tanken att orka ta tag i. Han är bäst han.  Tydligen så fyller min 4a 1år i mars. Så tur att den braka sönder nu och inte sen, då värdet tydligen sjunker likt en halt häst efter året. Nåväl. Hittade lite kort på denna egentligen pensionerade telefon. 








Mammas lilla! Så liten han var. Hjälp vad det första året gick fort. 

Tänk om tänk rätt

Funderade ett svagt ögonblick på att skippa gran här hemma i år, då chansen att vår lilla ettåring inte kan låta bli den känns ganska överhängande. Men näää klart vi ska ha en gran. Blev en tur till blomsterlandet där vi hittade en fin fin kungsgran och en vit julstjärna. 







Bayalage

Länge har jag haft svårt att ge en bra beskrivning på mitt drömhår när jag gått till frisören, och har inte riktigt lyckats sätta ord på det. Mörk botten, ljusa längder. En naturlig ombré har jag bett om. Men det har ett ord. Bayalage. Idag var jag hos min favorit frisör för sista gången på ett bra tag. Hon ska nämligen vara mammaledig, är SÅ glad för deras skull! Synd för mitt hår bara haha Men hur som så är jag helnöjd med resultatet så nu har jag fotat så jag kan visa nästa frisör vad jag vill ha när det är dags igen! Kanske skulle ta något sluta växa piller så det håller sig såhär tjusigt tills hon är tillbaka istället för att riskera att någon annan klantar till det. Närå skoja bara men jag är så nöjd.





Julfest med jobbet

Igår var det fest. En lyckad sådan. Först bjöds vi på kalasmat i form av snittar och paj av min kollega Matilda som fått ta över min Coffeshop i Marieberg. Har äntligen bestämt mig för att bara behålla shopen på köpmangatan nu. Känns rätt. Vill jobba 80% ett tag framöver för att Filip ska slippa gå så långa dagar på dagis och då känns två shopar lite för meckigt att hinna med. Som alltid när man har trevligt på fest så flyger timmarna förbi. Vi glömde bort tiden totalt och trodde vi hade sumpat vår bordsbokning på loungen när vi dök upp drygt en timme sena. Fast vi hade tur och det fanns en stor soffgrupp ledig när vi kom dit runt elva tiden. Sen gick vi till Ritz och dansade sista timman. Hade verkligen superduper skoj. 




Lusselelle

Idag har vi vart på lussefirande på Filips förskola. Han klädde upp sig i tomtekostym och packade med sig matsäck i sin lilla rygga och så var vi iväg. Bidrog väl inte särskilt mycket till sången men satt snällt och lät de övriga stå för skönsången. Sen var det fika, vilket var dagens höjdpunkt. Mellismuffins, clementin och pepparkaka som han tydligen bakat alldeles själv veckan innan på förskolan. Jag tvivlar lite på den infon men lät han tro att jag köpte den vita lögnen. Efter fikat så röjde han runt ett tag tills tråkmorsan tyckte det var dags att gå hem. Då blev tomten lite tvär men däckade sen gott i vagnen påväg hem. 









Äntligen!

Nu är december äntligen här. Vilket betyder godis varje dag, i smaskig chokladkalenderform nomnom! Sockerberoendets månad. Oj vad saffransbröd och KNÄCK jag ska trycka! (Första julen på år utan räls wohoooo) Januari kommer bli mindre kul när det är dags att vänja sig av med allt gott gott igen. Samma visa varje år. Men lätt värt. Förhoppningsvis är man lite sådär övergödd och less på allt sött hur sjukt det än låter. Men så brukar det kunna vara. Även om kroppen skriker efter socker av vana, så är det ändå lite motbjudande. Som när man vart utomlands och bara vill äta goda sallader och husmanskost igen för där på charter blir det oftast alldeles  för mycket smörgåsar och pommes. Ni vet den känslan? Eller som i Thailand, när man blir sådär sjukligt trött på wok och ris? Fast för tillfället så lockar saffran och annat julegott fortfarande fasligt mycket. 




Vad vore staken utan mossa

Naken. Ofullständig. Sorglig. Kal. Vad skulle jag göra utan min mamma? Vår lilla familj var nämligen på mossjakt idag eftersom det var hög tid att fixa iordning adventsljusstaken såhär dagen till ära. Första ljuset skulle tändas till adventsfikat i eftermiddag då mamma, pappa och syster med familj skulle komma på besök. Men vi gick bet på mossan. Typiskt att man ska vara ute i sista sekund. Messade syster och bad henne kika in i en blomsteraffär om dom passerade någon påväg hit. Men dom skulle dessvärre åka bil och inte rulla vagn. Men då kom jag och tänka på mamma som ofta tar i lite i överkant när hon handlar förbrukningsvaror och dylikt. Typ som mossa hoppades jag. Tji fick jag. Men snäll som hon är så tog hon en omväg för adventsfridens skull. Underbar hon är. Fick dessutom en hyacint som jag ska sniffa på fler gånger än normalt. Jag älskar julen och allt som hörtill (minus sill, grisfötter, lutfisk och annat mindre ätbart). 





Lägg märke till mossan som liksom
helt uppenbart är pricken över i'et 

RSS 2.0