Nästa helg kanske det är höst

Idag visade sig vädret från sin bästa sida så vi packade med halva bohaget (typiskt småbarnsföräldrar) och gav oss iväg till ånnaboda. Eller om jag ska vara ärlig, mitt enda mål var att sola och leka med lilleman som knappt doppar en fot. Precis som mamman sin. Pappan i familjen fick slag på värmen och slängde sig i från bryggan en gång och var väl i några ynka sekunder. Det är så vi gör när vi åker och "badar"
Kiosken var öppen så vi handlade varsin glass och Filip åt glatt glass för typ andra gången i sitt liv. Nu ikväll åt vi grillat. Ryggbiff, potatissallad gjord efter Ines recept (Per Mobergs fruga) halloumi och grönsaker. Smaskens. 






Oavgjort om pappas Cornetto eller mammans piggelin var godast




Kvikk Lunsj

Igår testade vi Marabous nyhet kvikk lunsj, som om jag förstått rätt änsålänge bara finns att köpa på hemmakväll. Dom har tydligen patent på marabou nyheter första månaden dom kommer till Sverige har jag fått höra. Hur god som helst! Tänk er en kexchoklad fast tvärtom. Mer choklad mindre kex plus en smula havssalt. Mumsfillibabba, Så löp och köp! 





Aldrig mer korthuset i Örebro

Framkallade våra engångskameror från bröllopet på Korthuset här i Örebro. Alla kort var totalt råkassa. Knappt man såg vem eller vad det var på de framkallade korten. Nu beskyller jag självklart inte personalen där för att vi uppenbarligen inte lyckats använda oss av blixten. Men gick ändå tillbaka och undrade hur dom tänkte när dom väljer att ändå framkalla så pass många kort där kvalitén knappt motsvarar en selfie tagen med en uråldrig mobiltelefon kamera knäppt utan blixt. Ingen i hela världen skulle spara ett enda kort av dessa och jag tycker helt enkelt dom kunde låtit bli att framkalla så jag ändå kunde sluppit betala frankallningsavgift totalt i onödan. Hade redan betalat några hundra vid inlämning och tycker det var väl magstarkt att ta betalt igen för kort som uppenbarligen kommer sluta i soporna. Frågade ändå trevligt en rar blond tjej i kassan varför dom ens framkalla, genast tog en äldre kvinna i page över och sa vresigt vi kan inte avgöra vad folk tycker är värt att framkalla, vi har säkert redan plockat bort massor med helsvarta bilder men så fort vi ser att en del av kortet föreställer något eller någon så framkallar vi. Punkt slut. 
Kärring tänkte jag och sa kort och gott okey men ni kan väl vara snälla och slänga dom åt mig iallafall, ändå inte ett enda kort som är värt att spara. Varpå tanta svarar okirå du gör som du vill. 

När jag gick därifrån var jag så sjukt irriterad över att jag inte sa ett och annat där och då. Absolut jag kan ta att det är er policy och det är så ni tar hand om sådana situationer. Men för i bövelen sköt ändå frågan snyggt. Du träliga tant i service branschen utan noll service känsla kunde ändå sagt något i stil med
-tråkigt att era bröllops bilder inte blev som ni önskade men vi kunde tyvärr inte gjort något annorlunda med dom förutsättningarna. Tänkte att ni hellre ville ha usla bilder än inga alls men det blev tydligen fel. Ursäkta. 
-det har du rätt i kanske borde se över våra rutiner och börja ringa folk som lämnar in stora mängder med dåliga bilder och fråga om de vill chansa på framkallning och då betala resterande summa ändå. 

Ett annat safecard är alltid -Jag kan inte ge dig något bra svar men hoppas min chef kan. Kan jag få ditt namn och nummer så ber jag denne ringa upp dig. 

Den där Fia är minsann poppis

Då jag jobbar 80% så är lilleman alltid hemma med mig en extra dag mitt i veckan. Idag startade dagen redan 5:30. Dagens plan att gå upp på stan vid 10 ändrades redan där och då när jag insåg här trötta vi var. Blev istället öppna förskolan en sväng på förmiddagen för att sedan gå hem och slänga oss i sängen efter lunch. Men sen så pallrade vi oss iväg på skojakt tillsammans med Filips fadder Sofia. Oj vad Filip tycker om henne. Dom busade som tokar i diverse affärer så jag fick tid att hitta både jacka, skor, tröja och byxor till lillen. Hann dessutom klämma in en fika på espressohouse. Filip var skapligt mallig över att han fick sitta på vuxen stol och höll sina myror i brallan i schack längre än vanligt. Liten börjar bli så stor nu.



Stadium var dagens favorit butik. Där fanns det bollar att leka med, cyklar att fräsa runt på och som sagt bästa lektanten Fiiiiiiia! 


Ett bord av gammalt virke

Högst upp på min möbel önskelista till nya lägenheten står ett "nytt" matbord. Vill ha ett gediget gammalt träbord helst som modellen längst ner med kryssben och med plats för åtta stlolar. Gärna något ojämna plankor som bordsskiva. Drömbordet. 










Badkrukan och "Passaa"

I veckan har sommaren äntligen hittat hit. Då har vi passat på att åka och bada med bland andra Mosse och Passa (vilket på Filip språk betyder moster och Casper). Våran lilla hänger mest vid kanten och plaskar med hink och spade, medans lillkusin stegar rakt ut i vattnet och om han får välja så badar han tills han blir blå om läpparna. Märks att dom börjar uppskatta varandra nu och faktiskt leker lite med varandra och inte bara bredvid varandra längre. Så himla gulligt. Visst kivas dom en hel del då det gärna ska lekas med samma spade osv. Men sen kommer det där leendet och glädjetjutet när dom umgås, häller vatten i samma hink, matar varandra med både ätbara och icke ätbara saker och när dom kramas, då smälter mitt hjärta. Hoppas innerligt att dom kommer tycka om varann när dom blir större och inte bara blir kusiner som måste umgås utan vänner som vill. Vem vet den ena kanske tycker den andra är super fånig? Haha time will tell, men jag håller tummar och tår för vänskap. 

Måste bara passa på att tipsa om en alldeles perfekt badplats vid namn prästryggen. Den ligger i Frövi. Det är långgrunt och alldeles perfekt för småbarn. Det finns brygga, sandstrand, stor gräsmatta, toaletter och en liten kiosk med bra priser. Bilden på dom båda här nedanför är därifrån.







Fru Augustsson om jag får be

En vecka sen idag blev vi herr och fru Augustsson. Gifta. Makar. Äntligen fick vi säga ja till varandra. Mitt livs stora kärlek. Pappan till vår älskade son. Tänk att jag hade turen att få just honom på kroken. Underbara människa, jag är så lyckligt lottad. Han kallar mig numera ibland för wifey vilket värmer mitt hjärta. Ljudar så vackert i mina öron. Kommer dock inte på nå snarlikt att kontra med. Husband låter ju fånigt och "mannen" som något slang kids använder sig utav till sina polare. 

Hur som. Dagen D var magisk. Fylld med kärlek och underbar stämning. Inte en droppe regn heller på hela dagen trots att prognosen inte såg direkt lovande ut ända in i det sista. Regnade rejält på fredagen och en skvätt igen söndag kväll. Ibland ska man ha tur. Det vart en helt underbar utomhusvigsel precis som vi hoppats på.

Blev ordentligt överraskade av alla fina tal och uppdrag som hölls till vår ära under middagen. Våra toastmadames Sandra och Helen hade minst sagt tagit uppgiften på allvar. Är fortfarande helt paff när jag tänker på hur mycket tid och omsorg de lagt ner inför vår dag, utan dom hade dagen aldrig blivit så lyckad som den blev. Helens dotter ställde även upp som blomsterflicka och ringbärare, hur sockersött som helst. Är så evigt tacksamma. Och alla tal av både vänner och Familj. Hjälp förstår inte hur jag lyckades hålla ihop där och då, för när jag tänker tillbaka så blir jag helt rörd. 

Det är så många jag vill tacka för gratulationer, gåvor, närvaro, hjälp med det ena och det andra. Klänning, sminkning, fotografering, mat, barnvakt, kökspersonal, florist m.m.  Ingen nämnd ingen glömd men ni vet vilka ni är. TACK! 


Fotograf: Jimmy Wernström 






Den stora dagen närmar sig

Igår fick vi äntligen nycklarna till vår lokal inför vår stora dag på lördag! Vilken lättnad det var att få sätta igång och köra ut allt bråte som legat i högar här och där i hemmet och tyckts förökat sig nå kolossalt de senaste veckorna. Hejdå du stora klumpiga heliumtub. Hejdå alla matkassar med torrvaror fyllda till bristningsgränsen. Hejdå all dryck som tagit över vårt redan överfulla förråd. Men framförallt hejdå alla matvaror i kylen. Lättnaden att kunna öppna utan rädslan att bli levande begravd av potäter och pastasallad, den  känslan är bra härlig. För några veckor sen satt jag och knåpa ihop 20m vimplar. Fy farao trodde jag skulle avlida innan sista trekanten var fäst. Tack och lov för min fina vän och kollega Julia som tålmodigt hjälpte till och höll humöret uppe. Fina människa så snäll hon är. Det tog verkligen timmar. Där satt hon vacker som alltid i solen vid köksbordet den där veckan då det för en gångs skull faktiskt var sommar ute och pysslade inför min stora dag. Naw sweety!!! Tack vare dig så kunde vi hänga upp fina handgjorda dekorationer igår. Jag är så nöjd med resultatet!! Jag har även pillat och pysslat ihop ett gäng pom poms (tillsammans med min hjälpreda Filip som jag hellre klarat mig utan) även de hängdes upp där igår i takbjälkarna. Idag vaknade jag med en så härlig känsla i kroppen. Läget är under kontroll. Vädret ser lovande ut. Fortsätter hålla tummarna och dansa soldansen ändå för säkerhetskull. 





Tänker tillbaka och ler

Ligger här under bevakning på sjukan... Tiden står still. Suck så rastlös man blir. Men då kom jag på att jag glömt bloggat om min möhippa!!! Livets möhippa var det!!! Har VÄRLDENS finaste vänner och dagen var ren lycka från början till slut. Jag fick rida islandshäst, leka lekar, åka på spa och få en lyxig behandling, äta mat i världsklass, dricka massa gott gott och dansa natten lång till fantastisk musik tillsammans med mina allra bästa vänner och min älskade lillasyster. Fy blir tårig när jag tänker tillbaka. Underbara människor! Jag är så såååå evigt tacksam. 













Aldrig mer tonfisk

Har tydligen fått en allergisk reaktion mot tonfisken jag åt till lunch. Ligger här på sjukan under bevakning med rödflammig hud och kliande hals. Har inte tid. Gifter mig ju för i bövelen i övermorgon. Suck!!! Kan komma på tusen saker jag kunde gjort med denna tid istället. Men jag ser rätt rolig ut. Som om jag somnat i solen på morgonen och vaknat när solen gick ner typ. Grisröd till max. Som en rödtotte solat solarium i timmar. Eller som en kokt kräfta. Ni förstår kanske. Tyck lite synd om mig tack så känns det bättre ;)






För jag är typ bästa smygarn

Imorse blev min blivande bortrövad kl8 på morgonen för svensexa. Smidiga jag hade lyckats packa hans väska precis innan utan minsta misstanke. Ljög ihop att vi skulle åka och bada med farmor och farfar så att jag packade till det. Dock så var det väl om jag ska vara ärlig inte helt lätt så rev ner x antal högar kläder från hans garderob. Han ringde några timmar senare och det hade tydligen vart hysteriskt kul att jag packat som om han skulle vara borta en vecka.. Men hallå var tacksam din spoling ❤️ bättre valmöjligheter än en stackars t shirt och inge mer. Men men nåväl. Det har instagrammats flitigt och han verkar ha en toppen dag med hittills en del öl vattensport och massa sol. Lite pinsamt blev det nog senare för "herr två vänsterfötter" mjehehehe. Fast annars verkar han ganska förskonad. 




Enkel smått pastellig och lite rufsig

Det här med bröllopsbukett. Bläddrade i en katalog hos en lokal blomsteraffär igår. Usch för det bemötandet. Frågade om dom gjorde bröllopsbuketter och fick ett kort -ja det gör vi, här har du en katalog och sedan vände hon på klacken och pilla vidare med blommorna. Assåååå hallå! Service tack! Hade jag jobbat där hade jag sagt något i stil med. -å vad kul ska du gifta dig? När då? Vad önskas för bukett? Här har vi några exempel i katalogen men självklart kan vi göra något annat om du hade siktet inställt på något specifikt. Bläddra du i lugn och ro så är det bara att hojta om det är något du funderar över. Men nej nej där stod jag och bläddrade förgäves och glodde på den ena preppy buketten efter den andra. Strama skitnödiga opersonliga buketter. Urk verkligen inte vad jag vill ha. Helst skulle jag vilja plocka ihop en själv ute på en äng på morgonen dagen d. Men vågar inte lita på utbudet av blomster, min egen förmåga att Freestyla som florist eller för den sakens skull vara säker på att ha tid och ork till detta lilla projekt. Dessutom är vilda blommor vackra men tyvärr ofta fulla av småkryp. Därav vill jag ändå beställa en bukett. Jag vill ha en bukett som går i olika vita nyanser och någon pastellfärg. Gärna lite yvigt grönt men inga blanka stora gröna blad likt en krage. Vill absolut inte ha en stram perfekt boll med bara rosor. Googlade några bilder som lite inspo inför dagens florist besök som förhoppningsvis visar på ett hum vad jag är ute efter. 



Älskar färgerna på blommorna i denna


Men formen på denna bukett 

Lite grönt som i denna. 

Vad tror ni om min plan? 

En olycka, en skvätt regn och jordgubbstårta

Midsommarmorgonen började med att den lilla i familjen försökte peta ut pappans öga. Ögat satt tack och lov kvar i sin håla om än sårat. Det vätskade rejält så hornhinnan inte tålde hårdhänta små naglar. Svullen eländig och halvblind lämnade vi pappan hemma och åkte på eftermiddagen ändå iväg till goda vänner som planerat. Där lekte barnen i vanlig ordning konstant med enstaka matpaus. Vi gjorde midsommarkransar, grillade, flydde regnet i vanlig ordning, klev på en snigel, ritade teckningar, lekte med flygplan och stenar innan vi avslutade kvällen till bords med grillad oxfilé till varmrätt och jordgubbstårta till dessert. En bra dag för oss, mindre bra för saknade pappan. Men som tur var så var ögat bra mycket bättre redan dagen efter. 






Lättlurade små

När jag och min syster var små så var grönsaker inte direkt något vi mumsade i oss helt frivilligt. En finriven morot på och några gurkskivor på sin höjd. Pappa kom på den briljanta idén att helt enkelt lura i oss dom mixade till en sås full med nyttigheter. Mmmmm den där såsen den var magisk. Minns fortfarande hur vi slevade upp mer och mer sås. Vad nöjd han måste vart med sitt påhitt vår älskade farsgubbe. Såhär 20 år senare är det vi som har små grönsaks vägrare vid bordet (kanske mest jag?). Filip äter väl något majskorn då och då som han misslyckas att spotta ut mellan tuggorna och morötter kan han minsann stoppa i truten helt på eget bevåg, men typ där tar det stopp. Men Filips pappa är precis som min påhittig. Eftersom lilleman är helt frälst i juice så lurar pappsen i honom hans dagliga ranson den vägen. Nu måste jag väl ändå erkänna att den där juicecentrifugen inte var en helt dum idé ändå.




T shirts

Jag har egentligen köpstopp på allt vad barnkläder heter. Eller kanske framförallt på t shirts. Jag räknade till att lilleman har 25 st eller jag slutade helt ärligt räkna vid den siffran... Är nog skyldig till ytterligare ett par som låg i tvätten eller på förskolan. Men så hittade jag dessa på Lindex hemsida 





Regler är väl till för att brytas? 



RSS 2.0