LOUISE om allt och inget

I lördags så var vi iväg med lilleman till akuten. Jag upptäckte ett ljumskbråck på våran lilla skatt när jag skulle byta blöja. Hjälp vilken panik jag fick! Tur att min vän Maria precis anlände och att pappa var såå snabb hem. Usch mitt hjärta sprängdes i bitar när jag insåg att hans skrik antagligen var pga. smärta. Det såg ut som en ping Pong boll i ljumsken. 

Rent instinktivt tryckte jag tillbaka bråcket och det gick tillbaka. Tröstade lilleman medans jag pratade med 1177 som hänvisade oss till akuten. 

Väl där kunde läkaren inte se något bråck och lilleman jollrade och charmade läkaren rejält. Jag hade gjort helt rätt som tryckte tillbaka knölen. Bråck är ett hål i bukväggen där ex. en bit av tarmen kan komma ut och i kläm

om jag förstått rätt. Det kändes lite bättre när det var så uppenbart att han ändå inte hade ont längre. Men ett bråck går inte tillbaka utan att någonsin komma tillbaka så nu är en remiss skickat till kirurgin som ska kalla oss för kommande operation. Hoppas innerligt att vi slipper uppleva att bråcket hoppar ut igen innan operationen för det är inte säkert att man lyckas trycka tillbaka det nästa gång och då blir det akutoperation. Så vi håller tummar och tår för att kallelsen och operation sker så snabbt som möjligt.

Det är en enkel titthålsoperation men tanken på att han ska fasta i 4h och sedan sövas smärtar så i mitt mamma hjärta. Han kommer vara vrålhungrig och undra varför mamma inte matar. Bara tanken får mina ögon att tåras. 

Som tur är så lider inte liten av detta utan äter, sover och jollrar precis som vanligt. Det är värre med mig. Man kan sannerligen bli sjuk av oro.