LOUISE om allt och inget

Vår lilla illbatting har i fleeeera veckor väckt oss minst 5ggr per natt. Vissa bebisar sover hela nätter innan 6mån. Inte vår. Aldrig någonsin mer än 2h i sträck efter att vi somnat och då är det bra. Att han vägrar flaskan gör såklart att lotten faller på mig då mat är det enda som de flesta gånger hjälper för att han ska somna om. På dagtid ska han prompt sova vaggandes i famnen eller i annat fall ute i vagnen när vi promenerar. I båda fallen är det helt omöjligt att kunna passa på att sova när han sover. Igår var jag så trött så att jag var nära på att spy. Idag kom en tår. Jag älskar honom högre än allt annat men det här med sömnbrist är så mycket värre än man tror. Om jag någon gång tidigare kallat mig trött så hade jag fel. Att jobba ett 14h pass på krogen är semester jämfört med det här. Man får försöka se det för vad det är. Övergående. Det kommer bli bättre. Vi vet inte när, men en vacker dag vänder det. Tittar på honom nu som sover så rofyllt i min famn och känner inget annat än lycka. Han är värd allt. 
"I knew I loved you before I met you"